Sista dagen i Linköping. Sitter och skriver i min ensamhet medan min vän uträttar några ärenden. Studierna vilar aldrig, och det förstår jag. Har även jag levt i det. Han blir borta ett par timmar, och jag funderar över vad jag ska hitta på. I skrivande stund sitter jag och äter frukost (tre donuts, om man nu kan kalla det frukost) och tänkte glutta lite på Mad Men. Om nån timme beger jag mig in till stan, tar en lunch. Eventuellt ser jag Parasite en tredje gång. Ja, den är så bra.
Har inte mycket annat att göra ändå. Första versionen av manuset skrev jag klart i fredags, och väntar nu på feedback innan jag börjar på version två. Är rätt nöjd med mitt jobb, hoppas det inte blir totalsågat. Det stora problemet i dagsläget är ändå inte manuset, utan ljud och ljus. Det kommer bli en dyr affär att ordna, därför hoppas jag att många kommer och ser pjäsen. Den enda ursäkten till att inte komma som jag finner rimlig är att du döden dött, annars, vilken nedrans usling du är. Äsch, nu var jag hård. Du gör ju som du vill.
Fibern är tydligen fixad nu också. Ett mirakel (ni som är bekant med IP Only vet vad jag snackar om). Åh, jag ska ladda ned så stora filer. Frossa i knivskarpa videoklipp. Och så ska jag tänka på de som inte fått fiber än, som de i storstäderna så länge tänkt på mig, och skratta ondskefullt. Föreställa mig deras korniga och buffrande streaming-upplevelser, och hånle. Snurra i min stol som en Bondskurk. Ser ni det framför er? Det hoppas jag.
Vänligen, Albin
