15:00. Jag kravlar mig upp från sängen, klär på mig mina kläder, och gör mig redo för att ta mig till bowlinghallen. Gårdagen var trevlig. Hade två vänner här. Vi lyssnade på vinyl. Pratade strunt. Och ja, det blev några glas whisky sour. Kanske, såhär i efterhand, ett för mycket. Hela dagen har jag spenderat i sängen, för att samla kraft till bowlingen. Jag kom att tänka på Michael Jordans “The flu game”. En match ur 1997 års final. Jordan upplevde influensaliknande symptom, men beslöt sig för att ändå spela. De vann, och han hade en fantastisk match. Men så fort den var över kollapsade han i Scottie Pippens armar. Kanske kunde jag ha min egna flu game? The bakis bowl? Nja, det blev kanske inte fullt en så episk prestation som Michael Jordans. Men det gick förvånansvärt bra, med tanke på omständigheterna. Inget personbästa, men lyckades med en serie på 144. Inte så pjåkigt.
På spåret om mindre än en timme. Som jag har längtat. Sen gymnasiet har det varit en helig tradition för mig, och jag har inte missat ett enda avsnitt. Det jag gillar med På spåret är att det ofta är rätt svåra frågor. För när det väl kommer frågor man kan svaret på, blir man extra glad. Filip och Fredriks Alla mot alla, är i och för sig också rätt bra. Men många av frågorna är alldeles för lätta. Dessutom är det för många avsnitt i veckan, så det blir inte samma känsla. Att mysa ned sig i soffan varje fredag nu i några veckor, är guld värt. Corona verkar bli kvar ett tag, men det är skönt att något i alla fall är som vanligt.
Ulf Lundell släppte ny skiva idag. Har inte hunnit lyssna än, men hörde några snuttar på SVT när de pratade om det i kulturnyheterna. Det lät ganska lovande. Hinner nog inte lyssna ikväll, men förmodligen imorgon. Det beror på hur lång tid det tar att klippa gudstjänsten jag filmade nu i veckan. Eller rättare sagt, hur lång tid det tar innan jag faktiskt sätter mig ned och klipper. Bedömer att det kommer landa på 1-2 timmar. Men känner jag mig själv rätt kommer jag skjuta på det hela dagen, och sen sitta till sent på kvällen med något som hade kunnat varit klart långt tidigare.
Tips: Medleyt som avslutar Beatles Abbey Road. Sexton minuter ren magi. Let it be må vara det sista albumet som Beatles släppte, men Abbey Road var det sista de spelade in. Och det är inget slump att medleyt, och på många sätt deras tid tillsammans, slutar med en låt som heter The End. Här är medleyt i en spellista jag gjort. Paul McCartney brukar även avsluta sina konserter med de tre sista låtarna i medleyt. Titta, och njut!